Köp vår bok och flagga!
NU HAR VI ALLT I LAGER
Köp flaggan och boken här.
 
KÖP!
december 2018
M T O T F L S
« jul    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Kulturvandring i Gamla Grönemad 2003-07-23

Från Klara på Hällene till Kullgren
Sammanställd av Frank Ulmestrand

Solbacken byggår 1929

Solbacken byggår 1929

 

  1. Klara på Hällene -Mor Klaras väg 15
  2. Forsblads hus (Dubbelhuset) Mor Klaras väg 18
  3. Anders Lundströms hus -Fredholms väg 4
  4. Fredholms hus Fredholms väg -Malis väg 9
  5. Huldas hus -Malis väg 7
  6. Malis hus -Malis väg 1
  7. Rönnes hus -Grönemadsvägen 53
  8. Smedjan -Malis väg
  9. Edvard och Augusta på San´s hus -Malis väg 2
  10. Grönemads Biltrafik -Grönemadsvägen 59
  11. Lambs hus -Lambs 3
  12. Karlströms hus -Lambs väg 7
  13. Anna ”Bräcks” hus -Lambs väg -Fredholms väg
  14. Cementfabriken -Kullgrensvägen
  15. Kullgrensbryggan -Kullgrensvägen
  16. Konservfabriken -Lambs väg 2
  17. Franks hus -Månekullevägen 4
  18. Första Karosserifabriken -Sandbacken 6
  19. Bergstedts nya affär -Sandbacken 10

 

KLARA PÅ HÄLLENES HUS.  (Mor Klaras väg 15)

Huset är säkert byggt under senare delen av 1800-talet.  Husförhörslängden visar att det vid den tiden bebos av korpral Johan August Ekebrand, f 1871.  Enligt Bertil Carlsson bodde hans morfar Johan Wallin här som barn. Wallin var född 1880 och flyttade som 18-åring till Göteborg.  Det är Wallin, som 1929 bygger sommarvillan Solbacken.

1903 flyttar Hans och Alida Bergstedt hit. Hans var född på Halvordseröd 1873 och Alida 1876 i Sannäs.  De startar här en diversehandel.  Det kan tyckas märkligt att öppna en affär i ett hus med så ocentralt läge i samhället. Axel Arvidsson, som nu är 91 år, berättar att han minns att det passerade många, både Grönemadsbor och Krossekärrsbor, förbi hans föräldrahem på väg till och från affären.  De första åren var affären inrymd i en liten kammare i huset.  Där blev det mycket trångt.  Senare gjordes därför en tillbyggnad där affären fick mycket större utrymme.

En del varor hämtades i Grebbestad, t ex bröd från Asplunds bageri.  Då fick Bergstedts barn turas om att ta skottkärran till Grebbestad.

Omkring 1925 flyttar Bergstedts sin affär till ”Sa´n”, till ett hus där tidigare Hilmer Stjern bott.

Huset ägs nu av familjerna Wikingsson och Stjernqvist.

Efter Bergstedts övertogs Hällene av Gustaf och Klara Johansson.  Gustav var född 1893 och son till Edvard och Augusta på Sa´n.  Klara hette som flicka Ehnebom.  Gustav var sjöman, men han var också med och byggde T-piren i Grebbestad.  Vid arbetet där skadades han i ryggen.  Han blir i början av 1940-talet svårt sjuk och avlider 1945.

Gustav och Klara hade sju barn, alla pojkar.  Klara blir nu ensam med dem.  De yngsta var fortfarande i skolåldern.  Klara var sömmerska.  Hon lyckade med små inkomster klara sig och sina pojkar.  På släktträdet finns namnet på hennes pojkar.  De tar sig senare släktnamnet Skarland.

När Klara dör, säljs huset till sommarboende.

 

FORSBLADS HUS. (DUBBELHUSET).   (Mor Klaras Väg 18)

Huset byggdes i början av 1930-talet av Hjalmar och Ester Forsblad.  Ester var från Grönemad och dotter till Johannes Holmgren från Kristiania (Oslo), som 1906 köpt kronolotsen Andreas Anderssons gård.

Ester och Hjalmar får två pojkar, Sune och Åke.

På 1940-talet flyttar familjen till Göteborg.  Huset hyrs av Helge Pettersson, som också hade anknytning till Grönemad. Pettersson reste runt i Sverige och sålde skor.  Han tog även upp beställningar på måttbeställda skor. Transportmedlet var en cykel med pakethållare både bak och fram.  Vid längre utfärder tog han med cykeln på tåget.

Helge och Annie Pettersson fick tre barn, Eira, Ingemar och Lennart.  Familjen bor i Grönemad 1940-1945.  Barnen tar sig släktnamnet Hogeus.  På 1990-talet startar Ingemar och Lennart Nordby Köpcenter utanför Strömstad.

 

Huset köps sedan av Fritjof och Albertina Kvist.  De har fem barn.  Fritjof arbetar som grovarbetare. 1952 arbetar han i Tanumshede med avloppsarbeten.

 

Tanumskatastrofen.

De flesta händelser och dagar i ens liv glöms mer eller mindre bort, men det finns dagar man aldrig glömmer.

En sådan dag är de 12 maj 1952.  På eftermiddagen kommer Ove, en pojke i 11-12 årsåldern, hem till oss. Han är fruktansvärt ledsen, helt förkrossad.  Det finns inget vi kan säga, för att trösta honom.

Vad hade då hänt?  Jo, när Ove kom hem från skolan fanns ingen i familjen hemma.  Där fanns i stället några journalister, och av dem får han veta att hans pappa är död.

Hans pappa, Fritjof Kvist, hade omkommit i det som kom att kallas Tanumsolyckan eller Tanumskatastrofen.  En katastrof, som på ett grymt sätt drabbade flera familjer i Grönemad.

 

Vid denna tid höll man på med stora avloppsarbeten i Tanumshede.  Bl. a grävdes en stor grop för en avloppsbrunn på ett gärde mellan Tanumshede och Vinbäck.  Marken bestod av lera.  Runt gropen hade man spontat med träplank, som skulle ta upp trycket från marken runt omkring.  Nere i gropen, som var åtta meter djup, befann sig fyra arbetare och en 15-åring som var springpojke på arbetsplatsen.  Det var bröderna Valfrid och Axel Gabrielsson, Fritjof Kvist, Karl Jansson och Kurt Börjesson, 15 år.  Ovanför gropen arbetade Kurts pappa, Johan Börjesson.  De skulle snart vara färdiga med grävningen, endast 20 cm återstod.

 

Plötsligt händer något!  Träsponten ger vika och inom några sekunder fylls hela gropen med lera!  Kurt hinner ta några steg upp på stegen.  Några som står vid gropen hör honom ropa  Pappa! Men leran trycker fast honom mot stegen och täcker honom helt.  Johan ser sin pojke försvinna i lermassorna.  Valfrid Gabrielsson hamnar i en ficka mellan en del trävirke.  Han begravs i lera ända upp till halsen, men huvudet hamnar ovanför leran.

Olyckan hände klockan 12.40.  Inte förrän 15.10 har man lyckats gräva loss Valfrid.  Han klarar sig förvånansvärt bra, nästan helt utan skador.

Det tar drygt en vecka innan kropparna av de övriga kan tas upp.  Innan dess har man spontat med kraftiga järnspont runt hela gropen.

 

Valfrid, Axel och Fritjof bodde alla i Grönemad.  Karl Jansson ”Kalle i Bräckene”, bodde där Ulmekärrs stugområde nu finns.

Johan Börjesson med familj, hade till något år före olyckan, bott i Cementfabriken i Grönemad.  Nu bodde de nedanför Tanumshede.

Den 25 maj  är det jordfästning i Grebbestads kyrka.  Cirka 2000 personer kommer till kyrkogården.

 

FREDHOLMS HUS.   (Fredholms väg – Malis väg  9)

År 1837 föddes i Kville Edvard Eriksson.  Han gifte sig med Agneta Hansdotter, f 1836.  Edvard Eriksson blev soldat och fick namnet Rask.

1863 föddes sonen Hilmer.  Han blir så småningom, liksom sin far soldat och kallades då Hilmer EdvardssonFredholm.  Soldatnamnen ärvdes alltså inte utan som soldat fick man ett nytt namn, i detta fallet Fredholm.  Hilmer Fredholm hade fyra syskon.  En av dem, Johan Wallin f 1880, var morfar till Bertil Carlsson.

Fredholm blev 1894 soldat nr 7 för Kuseröd Östergård.  Han var då 31 år. Tjänsten blev vakant sedan soldaten Hans Kron avlidit.

Fredholm var vid anställningen 6 fot och två tum lång.  Omräknat till metersystemet blir det 6×30 + 2×2,5 = 185cm.  Jag minns Fredholm som en lång och ståtlig farbror även på äldre dar.  Anställningslegan var 10 kronor och årslönen 6 kronor plus torp och naturaförmåner.

Fredholm var sedan 1885 gift med Anna Hansdotter.  De fick tillsammans 12 barn.  De bodde på ett torp under Kuseröd Östergård, men flyttade efter soldattiden till Grönemad.

Hur kunde en familj på 14 personer klara sig på en lön på sex kronor om året plus naturaförmåner?  Det låter helt orimligt!  Men Fredholm hade säkert andra inkomster också, bl. a som stenhuggare.  Alla barnen var ju heller inte små samtidigt.  Det var 21 år mellan första och sista barnet.  Barnen fick mycket tidigt hjälpa till med försörjningen.  De flesta barnen flyttade undan för undan till Göteborg.

Fredholm hade plats för en ko under det blå huset på tomten.  Någon häst hade han däremot inte råd med.  Han gjorde därför som Karl-Oskar i Vilhelm Mobergs Utvandrarna, han tämjde en ko.  Så fick kon ersätta hästen.

När Fredholm är död köps huset av Agda och Valfrid Gabrielsson.  De har då barnen Arnold och Elsa (gift Bock).

Valfrid arbetar som fiskare och grovarbetare.  Han var mycket stark.  När jag byggde min stuga för 50 år sedan, hjälpte Valfrid mig med stenarbeten  Nu är huset sålt till sommarboende.

 

HULDAS HUS.  (Malis väg  7)

I detta hus bodde Alina Matilda Larsdotter, f 1857, och hennes son Olenius Jörgen Johansson f 1879 i Kristiania.

Här bor sedan i början av 1900-talet Otto Arvid Johansson f 1881 och hans hustru Hulda Gustava Olsdotter, f 1887 i Lur.

Otto kom från kronolotsens gård och var fiskare.  I hemmet fanns barnen Anny f 1904, Gunnar f 1910 och Axel f 1912.  Den 15 januari 1919 drunknar Otto och hans svåger när de håller på med backefiske.  Otto och Huldas yngsta barn är då ännu inte fött.  Margot, Kjell Olssons mamma, föds i juli samma år.  Huldas övriga barn var då 15, 9 och 7 år.

Det blev säkert en mycket svår tid för Hulda och hennes barn.  Hon får en del inkomster genom att sticka kläder och skaffar sig också en stickmaskin.  Jag minns att vi i skolan omkring 1940 fick gå ner till varmbadhuset i Grebbestad för att bada.  Hulda och hennes syster Hanna ”på Hagen” var då baderskor där.

Hulda gifte om sig med sin förre mans bror, Carl Oskar, och fick med honom sonen Evald.

Nu ägs huset av Huldas barnbarn Kjell Olsson.

 

 

RÖNNES HUS.  (Grönemadsvägen 53)

År 1857 föds Johan Andersson på ett torp under Ulmekärr.  1881 gifter han sig med Olena Josefina ”Fina” Johansdotter.

Johan flyttar sitt hus från Bräckene till Grönemad.  Han blir ”Johan på Sa`n”.

Fina och Johan får två döttrar, Wilhelmina ”Mina” f 1883 (gift Klätt) och Dagmar
f 1887.

Johans hus köptes av min far omkring 1933.

Dagmar gifte sig med en sjökapten som hette Albert Emil Rönne.  Ett stenkast från sitt föräldrahem byggde hon en sommarvilla, en av de allra första  i Grönemad.  På tomten byggdes det upp höga stenpelare och anlades en pergola.  På marken anlägger hon en damm.  Allt byggs av runda, slipade stenar från Munkarna.  Till sin hjälp har hon sin far Johan och  Jörgen Kron.  Runt hela tomten bygger hon en mur, även den av stenar från Munkarna.

Kapten Rönne är under kriget befälhavare på ett lastfartyg.  Fartyget torpederas och Rönne omkommer.

Huset säljs sedan till Agnes  Henriksson, bördig från Grebbestad.

Efter Agnes död övertas huset av hennes syster Signe, gift Welander.  Huset ägs nu av sonen Gösta och hans fru Marianne Welander.

 

EDVARD OCH AUGUSTA PÅ SA`NS HUS   (Malis väg  2)

År 1820 föds Elias Christiansson, torpare på Sör Edsvik  Han gifter sig med Johanna Olsdotter f 1816 i Kville.

År 1855 föds deras son Edvard Eliasson.  Han gifter sig med Augusta Karlsdotter. f 1858.

Augustas föräldrar var Karl Magnus Vinberg f 1833 och Anna Lisa Kristiansdotter f 1835 och barnbarn till kronolotsen Andreas Andersson.  Edvard och Augusta bosätter sig i Grönemad i det hus som Åke Carlström lät riva, när han byggde sitt hus.  Edvard blev fiskare och fiskade bl. a i Nordsjön.  Under många år bedrev han också fraktfart här på kusten.  1904 startade han Grönemads första industri, en lådfabrik.  De första åren hade han som drivkraft en vindmotor, sedan en råoljemotor. Edvard och Augusta fick 12 barn.  Tre av dem blev kvar här i Grönemad: Edvin på Sa´n, Gustav, som gifter sig med Klara Ehnebom och Olga som gifter sig med Albert Carlström.  Sju av barnen emigrerar till Amerika.  Ett av dem, Albert återvänder på äldre dar.  Han köper det s.k. Kråkslottet, byggnaden med torn, som ligger intill skolan.

Åke Carlström berättar att han 1982 gjorde en resa till Amerika, där han under några veckor, på olika ställen i USA, besökte många kusiner.  Endast en av kusinerna kunde nu tala svenska.

När Edvard  och Augusta är döda, säljs huset till en läkare d´Avignon.  Efter några år säljer han huset till Jarl Häller, som i början av 1950-talet hade köpt Konservfabriken i Grönemad.

När tillverkningen på fabriken upphör återgår huset till släkten Carlström då Åke Carlström, barnbarn till Edvard och Augusta, köper huset.

 

LAMBS HUS  (Lambs väg  3)

De indelta soldaterna bodde i torp som tillhörde olika gårdar.  Manskapet till sjöss kallades båtsmän, och bodde i s.k. båtmanstorp.  Detta hus har varit ett sådant båtmanstorp.  Här bodde båtsman Nr 143 August Lamb.  Han var född 1838 i Kville.  Han dog 1917.  Han var gift med Karolina Kristiansdotter f 1842 i Tossene., död 1916.

När Lamb skulle delta i militära möten, fick han åka ända till Karlskrona.

August och Karolina fick tre barn.

Från omkring 1917 bor i detta hus Birger Johansson och Evelin Carlström.  Birger var född 1884 och barnbarn till kronolotsen Andreas Andersson.  Evelin var född 1889 och dotter till Martin Carlström.

Birger och Evelin bodde tidigare i Carlströms gamla soldattorp.  De fick fem barn: Svea, Ernst, Sven, Ingrid och Rune.  Alla byggde sommarstugor här i Grönemad.

Huset köps sedan av Sigurd och Tyra Johansson.  Sigurd var son till Albert på Banken och Tyra var dotter till Oskar i Stenmal´n.

Sigurd blev stenhuggare.  Redan som 8-10-åring fick han börja slå kilhål för stenhuggarna.  Sigurd berättade att just där jag har min stuga, hade han stått och huggit mycket ”knott”, smågatsten.

Sigurd och Tyra fick tre barn: Sixten, Elsy och Kerstin.  Sixten och Margareta övertog huset efter föräldrarnas död.

Nu har huset övertagits av Björn, son till Elsy och Valde Lund.

 

CARLSTRÖMS HUS.      (Lambs väg  7)

Ägare till detta hus var från början av 1900-talet Karl Martin Carlström f 1862 på Nedre Knäm.  Han var son till August Carlberg, f 1833 och Beata Larsdotter, f 1832.  August Carlberg var soldat på Nedre Knäm.  .Karl Martin kallades för Carlberg efter sin far, men när han 1881 anställdes som soldat och bosatte sig på ett torp under Kuseröd Västergård, fick han soldatnamnet Carlström.  Precis som Hilmer Fredholm fick han vid anställningen 10 kr och en årslön på sex kronor plus torp och naturaförmåner.  Han gifte sig med Ingrid Persdotter f 1857 i Lur.

Efter sin soldattid flyttade Carlström från torpet och bosatte sig i Grönemad.  Där arbetade han som skomakare.  Vid denna tid fanns det två skomakare i Grönemad.  Jag har ett vagt minne från min tidiga barndom, i början av 1930-talet, då jag följt med min storebror Sterner till skomakaren.  Vi fick då lyssna till en kristallmottagare, den tidens radio.  Det var nog första gången jag kom i kontakt med fenomenet radio.

I familjen fanns sju barn: Amalia Charlotta f 1878, Oskar Petrus f 1883, Albert Viktor f 1885, Emma Fredrika f 1887, Anna Evelina f 1889, Eva Eugenia f 1891 och Olga Matilda f 1893.

En av sönerna hette alltså Albert Carlström.  Han gifte sig med Olga Johansson, f 1887.  Olga var dotter till Edvin och Augusta på Sa´n.  Albert blev verkmästare på konservfabriken i Grönemad.

Albert och Olga fick tre pojkar, Holger f 1913, Gustav f 1915 och Åke f 1919.

När barnen föds, bor de i en kammare och delat kök hos Ada i det hus som nu är Per och Nita Aasmundruds.

De flyttar sedan till en lägenhet i konservfabriken.

När Albert Carlströms föräldrar är döda, bosätter de sig i deras hus.  Huset övertogs sedan av Åkes dotter Britt och hennes man Kenth Ekstrand.  De renoverade och utökade huset och har det nu som fritidsbostad.

 

ANNA ”BRÄCKS” HUS   (Lambs väg -Fredholms väg)

Ägare till huset är från början av 1900-talet Pontus Axel Pålsson f 1873.  Han gifter sig med Anna Emanuelsdotter f 1872.  Anna var syster till Karl Emanuelsson, även kallad ” Kalle Bräck”.  Föräldrarna bodde på torpet Bräcken under Ulmekärr, därav namnet.  Axel och Anna får sex barn: Ingeborg f 1898, Wilhelm f 1900, Fritjof f 1904, Alfons f 1906, Eva f 1908 och Sune f 1910.  Huset ägs nu av Wilhelms son Lars-Erik.

 

CEMENTFABRIKEN.   (Kullgrensvägen) 

Enligt Strömstads Tidnings reportage 1929 om Grönemad var det ett konsortium i Fjällbacka, som byggde den s.k. Cementfabriken omkring 1910.

Det adekvata namnet var Cementvarufabriken, då man ju inte tillverkade cement utan produkter av cement och sand.

1913 övertogs fabriken av dikningsförmannen Gustav Karlsson.  Han bosatte sig i fabriken i ett litet rum med kokmöjligheter.

Karlsson var något av ett original både till utseende och sätt.  Han hade stora buskiga  mustascher och en bullrande röst.  Han var säkert intelligent .  Mycket intresserad av matematik var han ofta fördjupad i matematiska problem.

Jag skulle tro att han var den förste i Grönemad som skaffade sig bil, en Studebaker.

Tillverkningen i fabriken utgjordes av cementblock, brunnsringar, avloppsrör och framförallt  takpannor.  Fortfarande ligger det på många hus i Grönemad takpannor som tillverkats där för ca 70 år sedan.

De som arbetade i fabriken var framförallt Henrik Grip och hans son Hjalmar.

I Grönemad fanns sedan mitten av 20-talet en karosserifabrik.  När denna brunnit ner 1931- byggdes en ny i anslutning till cementfabriken.  Denna byggdes i tre våningar.  I bottenvåningen tillverkades cementvaror, i mellanvåningen byggdes karosser till bilar och bussar och i översta våningen fanns lagerutrymmen.

På grund av brandfaran byggdes lackeringsverkstaden en bit från huvudbyggnaden.  Det är bara den byggnaden som fortfarande finns kvar.

Det var min farfar, min far och två av hans bröder som byggde karosserifabriken.  Under arbetet föll farfar ner och slog av båda benen och blev invalid för resten av livet.

Förutom Karlssons lilla bostadsutrymme fanns det två lägenheter i övre våningen på den äldsta delen av fabriken.

Så bodde t ex. Bertil Carlssons  föräldrar Erik i Stenmal´n och Astrid där, när Bertil föddes 1923.

Omkring 1935 bodde där en familj, som bestod av Harry, Josefin och John.  John var lika gammal som jag och vi brukade ofta leka tillsammans.  Han kallade for Jonneman och hans mamma kallades ofta Jossa.  De flyttade innan Jonneman började skolan.

En annan familj var  Alexanderssons.  De hade två barn Anna-Greta och Sven-Gustav.  Jag minns att Alexandersson ofta  arbetade hos Ulmefors i Ulmekärr.

Omkring 1950 bor familjen Johan Börjesson där med sina sju barn.  De byggde sedan ett hus nedanför Tanumshede.  Där bodde de när Kurt omkom i Tanumsolyckan.

Under den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet gick karosserifabriken i konkurs.  Även tillverkningen av cementvaror upphörde så småningom.

Byggmästare Harald Hansson och hans svåger Torsten Johansson i Krossekärr, startar i början av 1940-talet snickeri i fabriken.  De tillverkade bl. a fönster, köksinredningar och trappor.

Omkring 1943-44 övertas fabriksbyggnaden av John Olsson i Krossekärr, Arvid Olsson i Grönemad och Axel Karlsson i Grebbestad.  John hade hållit på med att bygga båtar hemma, så nu blir fabriken båtbyggeri.  Det är framförallt snäckor John och Arvid bygger, bl. a till lotsarna på Väderöarna.  En direktör, Carl-Göran Edqvist, beställde fem stycken motorsnäckor. Detta är under kriget när Norge är ockuperat av tyskarna.  Edqvist, även kallad ”Mutte”, är nazist.  En dag skall Edqvist åka med en snäcka till Strömstad, men ger sig iväg till tyskarna i Norge.  Jag minns inte om han kom tillbaka innan kriget var slut.

I bottenvåningen startades en fabrik, där bl. a Johns pojkar Ingvald och Hans spikade fisklådor.  Även tillverkningen av cementblock tas upp igen.

När all verksamhet upphört, hyrs lokalerna ut till militären.  Fönstren spikas för och det blir militärt förråd.  Här upprättas också en depå för tankning av helikoptrar.  ”Banan”-helikoptrar blir en vanlig syn på planen framför fabriken..

Under andra världskriget 1939-45, fanns det hundratals militärer förlagda i tält på backarna i Grönemad..  Den gamla lackeringsbyggnaden byggdes om till matservering och kallades Pensionatet.  När kriget är slut används byggnaden som samlingslokal.  Där hölls många festligheter, bl. a firade min far sin 50-årsdag där.  Lokalen användes även till fackföreningsmöten och andra sammankomster.

När den militära verksamheten avvecklats köptes fabriksbyggnaden och omgivande mark av Tanums kommun.

1984 gör kommunen ett planförslag, där byggnaden skall bli restaurang och bostäder.

Planen rinner ut i sanden och fabriken blir stående att förfalla.  Kommunen beslutar riva  den.

Endast den gamla lackeringsverkstaden blir kvar

 

GATUADRESSER.

Till hus nämnda i kulturvandringen.

  1. Klara på Hällene -Mor Klaras väg 15
  2. Forsblads hus (Dubbelhuset) Mor Klaras väg 18
  3. Anders Lundströms hus -Fredholms väg 4
  4. Fredholms hus Fredholms väg -Malis väg 9
  5. Huldas hus -Malis väg 7
  6. Malis hus -Malis väg 1
  7. Rönnes hus -Grönemadsvägen 53
  8. Smedjan -Malis väg
  9. Edvard och Augusta på San´s hus -Malis väg 2
  10. Grönemads Biltrafik -Grönemadsvägen 59
  11. Lambs hus -Lambs 3
  12. Karlströms hus -Lambs väg 7
  13. Anna ”Bräcks” hus -Lambs väg -Fredholms väg
  14. Cementfabriken -Kullgrensvägen
  15. Kullgrensbryggan -Kullgrensvägen
  16. Konservfabriken -Lambs väg 2
  17. Franks hus -Månekullevägen 4
  18. Första Karosserifabriken -Sandbacken 6
  19. Bergstedts nya affär -Sandbacken 10